Eibarko euskara hiztegia
jai
1.
iz.
(
TE).
Fiesta,
día festivo,
celebración,
festejo.
San Migel eguna, jaixa Agiña ballian. / El día de San Miguel, fiesta en Aginaga. /
Hango jaixa, jan eta eran eta pelotan eiñ. / La fiesta allí consiste en comer y beber y jugar a la pelota.
2.
adlag.
(
TE).
De fiesta,
sin trabajo.
Aste guztian jai darabil. / Toda la semana está de fiesta (sin trabajo).
jai egon / euki.
esap.
Nada que hacer.
Urtenbiderik izan ez.
Errezoia daukak: honekin bakarrik jai dagok. (Zirik 36).
jai emon.
[jai eman]
.
du
ad.
(
TE).
Dar fiesta.
Hamarrak baiño lehen, jai emon detse bihargiñeri, aztorauta ebizelako iri-probiagaz. / Antes de las diez han dado suelta a los obreros, porque estaban alborotados con la prueba de bueyes. /
Herriko musikerueri be jai emoten detse. (Zirik 20).
jai hartu.
du
ad.
(
TE).
Hacer fiesta,
coger fiesta.
Domeketan jai hartzen da. / Los domingos se guarda fiesta. /
Bazkalostian jai hartu dogu, ferixara juateko. / Después de comer hemos dejado el trabajo para ir a la feria.
jai haundi.
[jai handi]
.
iz.
(
TE).
Gran festividad,
día solemne,
fiesta principal.
San Andres, jai haundixa Eibarren. / San Andrés, gran fiesta en Eibar.
jai nausi.
[jai nagusi]
.
iz.
(
TE).
Fiesta patronal,
fiesta principal.
San Juan, gure herrixan jai nausixa. / En Eibar, San Juan es la fiesta patronal.
jai ta jornala.
iz.
(
TE).
Bihargiñen Erresistentzia-Alkartasunen 1896. urteko mogimendu sozialen eslogana, lan orduak gitxitzeko eta jornalak hobetzeko (ETNO). / "Súmmun a que se debía llegar, según cierto clásico eibarrés, el movimiento social de reducción de jornada y mejora de salarios, inaugurado por las Sociedades obreras de resistencia el año 1896 (TE, 456).
Aurrera, jai ta jornala izan deigun arte! /
Jai eta jornala eta mahaixan jarri baiño ez: hor emanzipaziñua.
Ik.
jai,
jornal.
jai-arratsalde.
iz.
(
OEH).
Tarde de día festivo.
Pernando, jai-arratsalde hartan, --ta noiz ez?-- parrandan gelditu zan. (Zirik 37).
jai-erdi.
iz.
(
TE).
Media fiesta.
Gure denboran, San Blas jai-erdixa izaten zan kalerik kaleko zezenakin. / En nuestro tiempo, San Blas solía ser media fiesta, con toro ensogado por las calles.